SIGNERAT HANNA WALLGREN

Blogg

Arbetet med en varumärkesplattform ur ett kommunikatörsperspektiv

Under 2014 var ett av mina uppdrag som kommunikatör i en kommun att projektleda arbetet med att ta fram kommunens första varumärkesplattform – ett spännande och utmanande uppdrag!

I fredags befann jag mig i Göteborg. Närmare bestämt på Världskulturmuseet där jag besökte Kreafons kunskapsdag Kommunkommunikatören. Anledningen till att jag var där var för att berätta just om varumärkesplattformen jag varit med och tagit fram. Grymt roligt att få prata varumärke, grymt roligt att få vara med på kommunkommunikatören och grymt roligt att träffa så många andra kommunikatörer!

Föreläsning gav mig ett uppslag till en inläggsserie här på bloggen. Jag tänkte i några inlägg framöver, närmare bestämt 6 stycken, berätta om arbetet bakom varumärkesplattformen och hur vi gick tillväga för att ta fram den. Det blir från mitt perspektiv, som kommunikatör. Vad tror ni, kan det vara intressant? Hänger ni på?

Jag kör igång nästa vecka och då kommer jag att berätta om hur allt började.

Pilla på mobilen under möten – okej eller inte?

Alltså, jag har en sak jag bara måste få ur mig. Frustrationen över mobiltelefonen! I mångt och mycket en bra uppfinning men det finns tillfällen då den, eller rättare sagt användaren av den, gör mig tokig. Denna ständiga uppkoppling överallt och hela tiden – särskilt på möten, i utbildningar och under föreläsningar. Det nonchalanta i att hela tiden ta upp den där, ursäkta mig, jäkla telefonen. För att kolla mail/sms, svara på mail/sms, ibland till och med svara på samtal och allt annat som folk nu kan tänkas göra när de ska kolla på sin telefon. Jag stöter på det nästan dagligen i så väl enskilda möten som under utbildningar och föreläsningar. Och det är inte sällan personer i chefsposition som gör detta. Varför?! VAD kan vara så viktigt att det inte kan vänta till pausen? Jag blir lika irriterad varje gång för jag tycker att det är respektlöst och visar ett ointresse. Okej om det verkligen är något superviktigt samtal man väntar, men då säger man det innan tycker jag. Det är inte för mycket begärt att under någon timma lägga fullt fokus på att vara där man är och helhjärtat lyssna till eller ägna uppmärksamheten åt den som man möter.

Sen uppstår det ju en problematik i att tycka som jag gör eftersom många använder sina telefoner/paddor som anteckningsblock numera, men oftast går det att märka skillnad på om personen antecknar om det den lyssnar till eller om den är någon helt annanstans en stund. Jag kan ibland roa mig med att ställa en fråga till dessa personer för att se hur “med” de är. Inte alltför sällan blir det ett “Öhh, huh, alltså…” till svar.

Jag kan inte stoltsera med att aldrig ha gjort det här själv, för det har jag. Både en och två gånger. Men att ständigt möta andra som gör så har gjort mig uppmärksam på mitt egna beteende. Jag försöker verkligen att tänka på det och lägga bort, ibland inte ens ta med mig, min telefon. Ibland är den i och för sig bra att ha för att fota av något, antingen som dokumentation eller för att senare använda i sociala medier, men då ska det bara fotas och sen ner med den igen. Eller om man sitter på ett event och twittrar, då kan det vara okej att ha telefonen framme.

Stöter du på detta ofta? Tycker du att det är ett problem eller ser du annorlunda på saken? Berätta gärna!

Bild: Pixabay

Måste man alltid vara positiv på jobbet?

När jag funderade på vilka kategorier eller rubriker jag kunde använda till mina inlägg så var “på jobbet” en av av dem som jag tyckte kunde passa. Kollade därför av i olika kanaler vad som fanns under taggen #påjobbet och hittade, bland annat, en intressant podd med samma namn. I avsnitt tre diskuterar dem om man alltid måste vara positiv på jobbet – en spännande fråga tycker jag! Själv väljer jag (nästan) alltid att starta min jobbdag positiv, allt blir så mycket lättare då. Mitt första “riktiga” jobb hade jag på McDonalds. De allra viktigaste och största konkurrensfördelarna de har (och troligtvis alla andra företag också) är bra service och ett gott bemötande, vilket jag skulle leverera varje dag på jobbet. Det hade jag aldrig kunnat göra om jag inte valt att komma dit positiv. Jag tycker dessutom att det är rätt skönt att, om jag haft en dålig start på min dag, lämna allt det där för stunden och kliva in på jobbet och starta om. Oftast har jag också kommit över vad det nu var som inte var bra när jag väl går hem. De (få) tillfällen då jag ändå kommer till jobbet mindre glad och positiv är jag alltid noga med att tala om för mina kollegor att jag haft en dålig start, det tycker jag är mest schysst.

Vad tycker du, måste man alltid vara glad och positiv när man kommer till jobbet?

Häng med mig på instagram


Här under “Mina tankar” kommer jag framöver att dela med mig av både det ena och det andra kopplat till mitt yrkesområde kommunikation. Och säkert också ett och annat om medarbetar- och ledarskap som jag tycker är väldigt intressant. Det kan vara idéer, funderingar, tips och råd, berättelser från min vardag och så vidare. Jag ser det här som min egna lilla skrivarhörna där jag kan få utlopp för såväl skrivandet som allt som snurrar i mitt hjärnkontor. Bloggposterna kommer att komma när andan faller på. Jag har många uppslag till framtida inlägg så den som följer får se. En blogg tycker jag är ett format för längre inlägg, därför gillar jag också instagram som är snabbt och enkelt. Där postar jag så gott som dagligen – häng med mig där också! Du kommer att få följa med mig i min vardag som kommunikatör, och precis som här, ta del av mina idéer och funderingar, få tips och råd och lite annat smått och gott. Allt (eller i alla fall nästan allt) kopplat till mitt yrkesområde kommunikation. Och som sagt lite medarbetar- och ledarskap… Hoppas att vi ses där, varmt välkommen! :)

@signerathannawallgren
#signerathannawallgren

DESIGN BY KAKEE STUDIO